Wikipedia:Utvald artikkel

Frå Wikipedia – det frie oppslagsverket
Hopp til navigering Hopp til søk
Snarvegar:
WP:VA
WP:UA

Utvald artikkel: det beste frå vår eigen wiki
- og eit skandinavisk samarbeid

Utvald artikkel er ein bolk på hovudsida som vert oppdatert ein gong i veka med dei første avsnitta frå ein utvald artikkel i lag med eit bilete. Alle artiklar som har ei viss lengd og ein illustrasjon kan bli utvald artikkel i ei veke. Nominering av nye kandidatar og diskusjon kan leggjast til på Wikipedia:Utvald artikkel/Kandidatar.

Dersom du ønskjer å føreslå ein særskild artikkel for ei særskild veke, kan legge inn eit forslag i kandidatkalenderen. Sjå årsarkivet for artiklar og diskusjonar, der du óg finn peikarar du kan legga inn forslag eller artikkelsnuttar på.

Nynorsk Wikipedia har óg artiklar frå dei andre skandinaviske wikipediaene på framsida. Desse artikla vert kopierte over frå våre nabospråk, på grunnlag av kva artikkel som er valt ut der.

Utvald artikkel[endre wikiteksten]

Utvald artikkel Bullet blue.png Kandidatar Bullet blue.png Kalender

Arkiv: 200420052006200720082009201020112012201320142015201620172018


I dag er det torsdag, 19. juli 2018Oppdater sida

til da | til nb | til sv

Den noverande versjonen av denne bolken på hovudsida er om ( ):

Georg Hólm under ei framføring av spor nummer åtte frå ( )

( ) er det tredje studioalbumet åt det islandske post rock-bandet Sigur Rós. Albumet innheld åtte spor, alle utan namn. Ein kan dele albumet inn i to halvdelar med fire songar i kvar halvdel. Dei to halvdelane er skilde av 36 sekund stille. Alle tekstane er sungne på språket «vonlenska», der orda ikkje har noka tyding.

Albumtittelen er samansett av to parentesar som anten representerer dei to halvdelane av albumet eller at albumet ikkje har nokon tittel slik at lyttaren sjølv kan finne seg ein. Den fyrste halvdelen av albumet er musikalsk lystig og optimistisk, med meir vekt på tangentar enn gitar og sampling av stemma åt vokalisten Jónsi. Den andre halvdelen er meir melankolisk og spelar i fylgje Jónsi med kjenslene åt lyttaren. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Bolken neste veke er om Al Ain:

Al Ain

Al Ain, òg kjend som 'Hagebyen' på grunn av dei grøne områda sine, er den nest største byen i emiratet Abu Dhabi og den fjerde største byen i Dei sameinte arabiske emirata. Byen har eit folketal på 568 221 (2010) og ligg kring 160 km aust for hovudstaden Abu Dhabi og kring 120 km sør for Dubai. Al-Ain er fødestaden til sjeik Zayed bin Sultan Al Nahyan, den første presidenten i Dei sameinte arabiske emirata, og han har det største talet på emiratarabiske nasjonale i landet.

Historisk var byen ein del av Ṫawam eller Al Buraimi-oasen. Al-Ain har vore busett i over 4 000 år med arkeologiske spor etter busetnader i Al-Hili og Jabel Ḥafeeṫ. Desse tidlege kulturane bygde «bikube-graver» for sine døde og dreiv med jakt og samling i området. Al-Ain-oasane er kjende for det underjordiske vatningssystemet falaj (eller qanāt) som fører vatn frå borehol til gardar og palmetre. Oasen gav vatn til tidleg jordbruk fram til moderne tid. Les meir …

vis åleinediskusjonendredawikinowikisvwiki

Utvald bokmålsartikkel[endre wikiteksten]

Utvald bokmålsartikkel-arkiv: 200520062007200820092010201120122013
hent frå nb

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Vidar Sandbeck i sine gjennombruddsdager omkring 1960

Vidar Sandbeck (1918–2005) var en norsk visesanger, visedikter og forfatter.

Han debuterte i 1954 med visesamlingen I døragløtten, og fikk sitt gjennombrudd som visesanger med «Pengegaloppen» i 1958–1959. Andre kjente viser er «Menuett i mai», «Heksedans», «Ola Torader», «Regnbågåbrua» og «Bildilla». Han ble tildelt juryens hederspris under Spellemannprisen 1992 for et livslangt bidrag til norsk visekunst.

Som forfatter nådde han høyest i årene rundt 1980. Da skrev han to serier med sorgmuntre barndomserindringer om «Påsan», som for det meste er direkte selvbiografisk; det ble ni barnebøker og sju romaner for voksne. Han var en del av «generasjonen etter Prøysen» i NRK Radios Barnetimen for de minste. De fleste radiofortellingene for barn er utgitt i bokform. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Wilhelm Rasmussens Olav Tryggvason-monument i Trondheim, avduket 1921.

Odd munks saga om Olav Tryggvason er en kongesaga om den norske kongen Olav Tryggvason (ca. 963–1000), skrevet rundt 1190 av islendingen Odd Snorresson, en benediktinermunk som bodde i Tingøyrarklosteret på nordlige Island. Sagaen var opprinnelig skrevet på latin, men er bare bevart i oversettelse til islandsk. Den er en av flere middelaldersagaer som skildrer Olav Tryggvason.

Hovedvekten i fortellingen ligger på kong Olavs virksomhet som misjonskonge: hans kamp mot seidmenn og hedenske høvdinger. Det er lite faktisk biografi, og noen forskere mener at sagaen har lånt hendelser fra andre kjente personers liv. Sagaen er uttrykk for en fase i islandsk litteratur hvor man både gjør nytte av muntlig tradisjon og utenlandske tekster. På den ene siden er den realistisk, men den har også lånte tema og innslag av det overnaturlige. Les mer …

visnowikidawikisvwiki

Utvald dansk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald dansk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012

hent frå da

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Vilhelm Erobreren på Bayeuxtapetet

Vilhelm Erobreren (ca. 1028-1087) var den første normanniske konge af England, der regerede fra 1066 til sin død i 1087. Han var hertug af Normandiet fra 1035 og påbegyndte den normanniske erobring af England i 1066. Resten af hans liv var præget af kampe om at få konsolideret sin magt over England og landområder på kontinentet samt problemer med hans ældste søn.

Vilhelm var søn af Robert 1. af Normandiet og hans elskerinde Herleva. Vilhelms uægte status og hans unge alder skabte problemer for ham, da han efterfulgte sin fader. I 1047 formåede Vilhelm at knuse et oprør og begynde at etablere sin autoritet i hertugdømmet, som var en proces, der kom til at foregå helt frem til 1060.

Vilhelm blev en spiller i kampen om den engelske krone efter den barnløse Edvard Bekenderen, og invaderede England i september 1066, og vandt en overbevisende sejr under slaget ved Hastings. Skønt han vendte tilbage til Normandiet, lykkedes det ham at bevare grebet om England. Hans styre i England var præget af opførelsen af borge, en ny normannisk adelstand der bosatte sig og en ændring i den engelske gejstlighed. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Sigrid Undset, 1928

Sigrid Undset (1882-1949) var en norsk forfatter, som modtog Nobelprisen i litteratur i 1928. Hun er især kendt for sine middelalderromaner som Kristin Lavransdatter (1920-1922), men ellers handler hendes bøger om fattige bykvinders tilværelse og om konflikterne for kvinder, som har brudt med traditionelle kønsrollemønstre.

Sigrid Undset var af norsk-dansk oprindelse, og familien boede i flere perioder i Kalundborg, hvorfra moderen stammede. Faderen døde, da Sigrid var 11 år gammel, hvorpå moderen søgte at holde et standsmæssigt hjem, skønt pengene var små. Sigrid Undset blev handelsuddannet og arbejdede på et kontor, hvilket hun hadede. I samme periode begyndte hun at skrive, efter et par udgivelser kunne hun sige sit sekretærjob op i 1909 og koncentrere sig fuldt om sit forfatterskab.

Hun rejste herefter til Rom, hvor hun mødte maleren Anders Svarstad, som hun forelskede sig i. Svarstad var gift, men blev snart efter skilt. I mellemtiden havde Undset fået udgivet Jenny, som blev hendes gennembrud. Med udgivelsen af trilogien om Kristin Lavransdatter fik hun mulighed for at få en økonomisk hæderlig tilværelse. Et vigtigt punkt i hendes liv var konverteringen til katolicismen.

På grund af hendes stærke modstand mod nazismen blev hendes bøger forbudt i Tyskland, og ved besættelsen af Norge måtte hun flygte til Sverige. Hendes svagelige datter Mosse og hendes mor var begge døde kort inden, og hendes ældste søn Anders døde i kamp. Undset rejste så med sønnen Hans til USA, hvorfra hun fortsat talte mod nazismen. Læs mere

visdawikinowikisvwiki

Utvald svensk artikkel[endre wikiteksten]

Utvald svensk artikkel-arkiv: 20052006200720082009201020112012
Utvald svensk artikkel velges ut mellom dei artiklane som er utvalde på svensk wikipedia denne veka: her.

Den noverande versjonen av denne bolken på framsida er:

Första Petrusbrevets inledning i The Malmesbury Bible från år 1407, med en närbild på den utsmyckade bokstaven P som första bokstaven i namnet Petrus och med en illustration av Petrus inuti.

Första Petrusbrevet är en skrift som ingår i Nya testamentets brevlitteratur. Brevet tillhör de sju så kallade katolska breven genom att ha en allmän (katolsk) adressat och alltså inte vara riktat till en bestämd person eller församling. Brevet är skrivet i Jesu lärjunge Petrus namn till ”de utvalda som lever skingrade, som främlingar, i” ett antal regioner i Mindre Asien (1 Pet 1:1), från ”Babylon” – ett troligt kodord för Rom.

Författaren av Första Petrusbrevet vittnar om den kristna identiteten och betydelsen, påtalar hur man som kristen bör uppträda såväl mot andra kristna som mot icke-kristna för att verka som ett föredömligt vittne och hur man i en värld bestående mestadels av icke-kristna bör bemöta omgivningens fientlighet. Det är ett brev som uppmanar kristna att hålla fast vid hoppet om pånyttfödelse. Det är ett brev som anses skänka tröst i en värld av lidande och förföljelser, men som även uppmanar till ståndaktighet. Det kom därför också att bli en text som kristna har tytt sig till i tider av förföljelser.

Forskarna är delade i frågan om huruvida brevet är skrivet av Petrus eller inte. De främsta anledningarna till att man anser att det inte har skrivits av Petrus är att det är besvärligt att få teologin, språket och det allmänna historiska sammanhanget att passa in i den tid när Petrus ska ha verkat (före cirka år 65), däremot förhållandevis enkelt att få dem att passa i den senare kristna historien. Läs mer …

vissvwikidawikinowiki


Versjonen av denne bolken på framsida neste veke er:

Djingis khan rider in i Peking 1215 efter slaget om Zhongdu.

Mongolernas invasion av Kina pågick i 74 år från 1205 till 1279 då Mongolväldet i flera steg erövrade de tre samtida kinesiska dynastierna Songdynastin, Västra Xia, Jindynastin och Dali. Invasionen resulterade i att mongolerna grundade Yuandynastin som varade från 1271 till 1368.

År 1206 utropades sig Temüdjin till mongolernas Djingis khan. I stället för att strida internt kom nu mongolerna att expandera sitt rike åt alla håll och bildade Mongolväldet, världshistoriens största sammanhängande imperium. Invasionen av Västra Xia och Jindynastin påbörjades redan innan Djingis khan gjorde mongolernas första stora invasionskampanj i Centralasien (1218–1225), och invasionen av Songdynastin avslutades först efter att Hülegü kommit hem från den tredje stora kampanjen till Bagdad och Damaskus (1255–1260). Läs mer …

vissvwikidawikinowiki

Veke 31[endre wikiteksten]

Utvald nynorskartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald bokmålsartikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald dansk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki
Utvald svensk artikkel nnwiki nowiki dawiki svwiki